Det känns som om jag aldrig lämnat ateljén. Bor jag här? Jag minns inte längre. Samma gamla lysrörssken, samma luft kryddat med matos från Mongolen bredvid... Fast, jag älskar ju detta. Egentligen. Jag ser fram emot de där uppesittarkvällarna då allas ögon svider, vi svingar oss i järnrörsbalkarna och målar upproriskt på väggarna mellan skapandevarven. Livet!
Jag har nu istället valt Nordiska Muséet till min uppgift i Grafisk Form 3, att skapa en grafisk identitet till en kulturinstitution (efter att jag insett att Världskulturmuséet ligger i Göteborg. Vadå, det låg bakom Liseberg och nära Svenska Mässan - mellan Årsta och Älvsjö alltså? Fast Scandinavium fick jag inte in.) Här är så långt jag kommit:
Jag var där på besök för första gången i helgen och det var omvälvande. Det är stort, pampigt och vackert men också mossigt, ödsligt och inkonsekvent. Med andra ord, något att sätta tänderna i. Vad tänker ni på då ni hör Nordiska Muséet?
2 kommentarer:
Jag tänker alltid på själva byggnaden, att det ser ut som ett slott:
Nordiska
Hihi, ja, vad tänker DU på när du ser Nordiska muséet? ;)
Skicka en kommentar