Vem i all sin dar är Audrey?

Henrik gästbloggar


Jag besökte svenska folkets högborg IKEA idag.

Lite disträ dock med ett öppet sinne vandrade jag omkring bland havande och velande människor. Försökte verkligen att vara mottaglig och inte hysa av de lättsinniga människor som bara vill ha det lite fint där hemma. Gick bra fram tills jag kom ner till tavelavdelningen. Där stod en kvinna cirkus 33år med sin respektive tittades, pillades och skruvades på en tavla med ett tresholdtryck av Audrey Hepburn. varpå jag försöker verka intresserad och frågar lite försynt om de månne visste vem denne kunde föreställa?
nja, är det inte Garbo.

Nej, det är Audrey. replikerade jag utan att det lät som att jag skulle ha en släng av Asberger
Vem är Audrey? Audrey Hepburn sa jag och vandrade vidare.

Efter en stund så slog det mig. Något som mer eller mindre ifrågasätter mitt tilltänkta yrkesval hela existensberättigande; Någonting behöver inte betyda någonting!

Alla försök till att försöka bryta ny mark och vara smart hur mycket är det värt när det marknadsekonomiska hjulet snurrat ett varv. När majoriteten av konsumenterna är av denna art som genom mina cyniska ögon checkar ut hjärnan och gömmer den på den allra hemligaste av platser och gör ett "aktivt" val.


Jag som mest tänkt att jag vill jobba med något jag tycker verkar roligt.


Tanken gnagde på i mitt huvud när jag strosade runt där på IKEA och tänkte till slut att det mest logiska borde vara att de människor jag samtalat med vid tavelavdelningen tagit sitt förnuft till fånga och lämnat kvar tavlan och gått vidare.


Sedan efter en integritetsdispyt med kassörska på självbekänningskassan så siktar jag paret i utgången. Bärandes på en tavelram med en godtycklig uppskattning av måttet 100x100cm.


Det som får mig att inte våga somna i kväll är att det kanske var jag som kom och la tungan på vågen i valet av denna tavla.