Hey Jen, don't make it bad

Idag på presentationstekniken skulle vi hålla ett kort tal. Antingen skulle man ta med en sak att prata om, eller så berätta om en händelse som förändrat ens liv. Jag kände inte direkt att jag behövde öva in något utan hade mer lust att prata fritt. Vilket ledde till att jag bytte idé några gånger, men fastnade till slut för en rolig reseberättelse (som inte passade in på något av de teman som angetts) mest på grund av att vi innan fick höra inte bara en utan två vilda berättelser från den mytomspunna staden Tijuana.

Jag underhöll klassen i några minuter med en rolig historia som involverar en Parisresa, en god vän, och ett saknat pass. Det slutade väl och jag har fått chans att återge denna historia många gånger sedan dess, tur att man har sådana roliga vänner!

Under de tre timmarnas gång berättades dessutom många både personliga och gripande historier och mina ögon bland mångas var då inte särskilt torra... Tack klassen för att ni öppnar er så fint, vilka samlade liv vi levt!

Jag och medresenären, på Viggsö i somras