Kunna rita

Åh vad jag gillar Illustrationslektionerna med Jonas Banker! Inte på grund av uppgifterna (även om de är väldigt roliga) eller på grund av undervisningen (även om den är väldigt lärorik) utan på grund av Jonas egen attityd. Han ger verkligen av sin uppmärksamhet till precis alla, hittar något hos varje person att berömma och är ständigt konstruktiv, uppmuntrande och personlig.

Att rita något och sen visa upp för hela klassen på Berghs känns (åtminstone i början) som att ställa sig på Sergels torg utan byxor. Det är lite som att sjunga, eftersom det är så direkt skapat av en själv blir det väldigt blottande.

Det där med att kunna rita, eller att inte kunna, är dessutom något som är lite känsligt för de flesta, i alla fall bland oss. Jag trodde länge att jag 'kunde rita', ni vet flickor med stora ögon, hästar från sidan, vackra mönster... men inte att jag verkligen _kunde rita_. Så där på riktigt ni vet. Så när kollegieblock med ringpärm slutade vara en del av min vardag slutade jag försöka utvecklas i mitt tecknande. Det var först när jag skulle söka Berghs som jag provade igen och insåg hur dum jag varit - jag kan ju visst rita!

Riktigt bra gick det dessutom. Om jag får tid och tålamod (sällsynt i min värld iofs). Nu är jag mest irriterad på mig själv att jag inte övat mer alla de här åren, tänk hur bra jag skulle kunnat varit då : ) Men det finns tid!
Upp på väggen, alla samlas, genomgång!

5 min, ordet hungrig

Mina verk. Ni ser den längst till vänster? Den ska illustrera ordet blyg och jag var stressad så när gubben blev dålig ville jag förstärka känslan och gjorde de där starka ringarna runt. Jag tog inte med det när vi skulle välja tre alster att sätta upp, men Jonas blev helt galen i den och insisterade på att den skulle med. Och när vi gick igenom menade han att den var underbar och definitivt något att ta med i min portfolio. Jag förstod just ingenting och kände mig smått orolig att alla andra stod och tänkte det jag tänkte, nämligen: Är han galen? Det ser ju ut som ett barn gjort den! Men förstås, vore det ett kriterium som emotsade ett verks storhet skulle många väggar hänga tomma på Moderna Museet...